Att skapa och följa sin lpp

Att det är viktigt att ha mål med sin undervisning är vi säkert alla överens om. Att dessa mål är nedskrivna i en planering som lärare och elever tar del av är ganska självklart. Att även i planeringen beskriva hur vi ska nå målen och hur läraren kommer bedöma eleverna är även det viktigt. Men hur utformar vi en planering som blir ett levande dokument, som blir ett stöd för undervisningen, både för elever och lärare? Och hur gör vi det på bästa sätt för våra elever? De läser flera ämnen samtidigt och har då kanske 10 olika typer av planeringar att följa. Jag tror att eleverna blir trygga av att ha ett liknande upplägg i de olika ämnena/planeringarna så de blir trygga i vad som förväntas av dem och vad läraren ska bedöma.   

Vi arbetar under detta läsår med att ta fram en ny gemensam mall för pedagogisk planering eller lokal pedagogisk  planering (lpp) på skolan.  Vi har diskuterat att ha en lärarplanering och en elevplanering a la Svanelid. En av våra förstelärare arbetar med att leda arbetet och alla testar och delar sina tankar om hur våra lpp:er kan se ut. En lpp bör ha en tydlig struktur och vara ett stöd i undervisningen. Planeringen ska inte vara ett dokument som visas i början av ett arbetsområde utan ett levande dokument under lektionerna, anser jag. Kanske lättare sagt än gjort. Men att föra dessa diskussioner och att testa, göra olika och ompröva leder oss vidare och framåt.

När jag skapar en lpp har jag tidigare tänkt utifrån dessa frågor:

Vilka är målen för arbetsområdet? Vad vill jag att mina elever ska få med sig efter arbetsområdet är slutfört? Vilka förmågor arbetar vi med och tränar oss i? Var ska vi? Vad och hur ska jag bedöma? Jag tänker fortfarande utifrån dessa frågor, men tänker även att min lpp måste under vägen justeras. Jag kan inte bara köra på.

Målet är viktigt. Vägen dit är viktig. Och att inte slaviskt följa sin lpp är ännu viktigare. Vi kan inte följa en lpp till punkt och pricka om vi märker att den leder oss på avvägar.

På Ektorpsskolan har vi, som jag ser det, förmånen att arbeta med GAFE och det öppnar möjligheter att dela dokument med elever och kollegor, vilket i praktiken innebär att jag under arbetets gång kan ändra, ta bort och lägga till i en planering. När jag märker att något behöver förändras kan jag direkt gå in och göra det i planeringen och mina elever ser det direkt. Jag kan lägga till länkar till filmer, texter, verktyg och annat som vi använder. Planeringen blir på så sätt ett levande dokument, och jag kan hela tiden modifiera min planering, ta bort, lägga till, förändra och förbättra.

På vägen hittar vi nya vägar att gå, nya möjligheter eller svårigheter vi inte förutsåg när vi skapade vår lpp. Vi skapar vår lpp men vi utvecklar och förbättrar den hela vägen fram till målet. Den lpp vi startade med är inte den vi nödvändigtvis avslutar med. Det är viktigt att vi hela tiden utvärderar och justerar så att vi säkerställer att vi arbetar just mot de uppsatta målen och bedömer och tränar på de förmågor vi förutsatt att göra.